Pelle häääär!
/ikz
Ruuuuben här !
Rudolf är en sötprutt som jag älskar ! <3
Tankar som inte borde ...
Varför just nu och varför så mycket?!
Ingen vet mer än jag vad som snurrar där uppe i mitt huvud.
Jag vill säga, men vill ändå ha det kvar.
För jag vet att det försvinner på något vis, men inte såhär.
Denna gången ska jag välja rätt och inte fel.
Det kommer bli värre om händer igen för då orkar jag inte ta ett steg till
Stå för det ni säger
I min värld existerar det inte. För mig är de det värsta som finns. Att snacka skit om någon vad tjänar det till? Vad jag vet så tjänar det inte till något.
Snälla stå för vad ni säger! Ni krånglar bara till allt då ni ljuger någon rakt upp i ansiktet!
Kan det vara över?!
Det förstör hur det än blir.
Jag vill skrika mig hes, skrika tills jag inte längre kan skrika.
Skrika ut min ilska den jag inte kan visa dig, för jag älskar dig för mycket.
Snälla koppla och försök att se.
Jag har försökt att förklara i snart ett halvår, men du vill inte ta in.
Nu ger jag upp. Vill inte höra på. Vill inte se och jag vill bara att det vara över!
Pelle
Jag har en vän vid namn Pelle och ja hon är ju så rolig så.
Som i fredags när jag kom hem efter min praktik och på natten hamnade vi på efterfest hos mig och hon var inte så nykter, men det ända jag gjorde var att skratta för hon sa: Mitt sex har gått hem! Ja vad ska man göra gråta eller skratta. Skratta för Pelle ja hon får mig alltid glad för hon är inte det friskat lagret ;)
Pelle hon är en sådan filur som man bara kan rymma till och bara döda henne lite med en massa skit snack och det är så hon snart fyller år och frågan är vad ska man ge en sådan speciell person i present? :O
En hadduk kanske ;) Eller en hum, hatt! Om man inte kan komma på något bra kan hon väl bara få ett grattis! :)
Fast jag har kommit fram till att jag älskar denna filur!
Smärtan
Ett stort grattis
Så nu säger vi grattis till min underbara Jacke som jag verkligen älskar och saknar. Vill ha henne här vid min sida igen, men just nu kan hon inte. Hon är ute på ett äventyr.
Så Grattis ännu en gång och jag tänker på dig var dag ! <3
Tänk på vad du gör!
I min värld existerar det inte. För mig är de det värsta som finns. Att snacka skit om någon vad tjänar det till? Vad jag vet så tjänar det inte till något.
Min tanke är såhär: Vill jag att någon ska snacka skit om mig och sprida ut falska rykten om en och berätta saker som har sagt till förtroende till personen som man inte vill ska komma ut. Nej det vill jag inte så därför är inte skitsnack min grej och håller mig borta från det.
Nu är det så att det är en del personen i skolan som har valt att snacka skit om mig. Saker som inte stämmer och så vidare. Istället för att ta reda på om saker och ting är sant så snackar dom vidare och de måste tro jag är helt blåst i hela huvudet som inte förstår att de snackar om mig. Jag är varken blind eller döv.
Man kan bli ovänner och inte längre tycka om varandra, men bara för det har man inte rätten att gå runt och snacka skit om den andra personen. I mina ögon och jag vet också i många andras ögon är det så lågt man kan komma. Det är sjukt fel och det tyder bara på att man vill ha uppmärksamhet, känslan om att man gör rätt, vända folket mot den andra. Personen är helt enkelt rädd att stå där ensam kvar och agerar på ett mycket fult sätt. De som hänger med i detta snack anser jag inte vågar inte ta reda på fakta och faller lätt för grupptrycket. Dom är lika låga som personen som startade det hela.
Jag är varken dum eller blåst, döv eller blind och framför allt är jag inte korkad! Jag orkar inte lägga energi på en massa skit snack, men nu har det gått för lång och dags att sätta ner foten och säga ifrån.
Ni kan snacka hur mycket som ni vill, men en sak vet jag om att dom som snackar kommer stå där ensam kvar för så har de hänt med de andra. Så tänk på det.
Jag säger bara, stå på er och våga tro på er själva och följ inte grupptrycket.
I don’t wanna play
Hur orkar du/ni?
Torra skämt
Jag är på båten och det var precis som allt det jobbiga bara flög iväg när jag klev ombord, men det finns alltid kvar där fast inte på samma sätt som innan. Nu stör det mig inte och det får mig att inte må dåligt på samma sätt som innan. Jag trivs ute på havet på en båt med personer som får en att skratta åt de mest torra skämt som finns. Jag känner mig verkligen som hemma. Jag känner att jag verkligen får vara mig själv precis den jag är och ingen annan.
Jennie and me
Till trean valde jag en helt annorlunda inriktning än Jennie och det ledde till att jag hamnade i en annan klass och efter det så har det slutat med att vi typ aldrig umgås. Eller i huvudtaget jag har inte haft tid till att umgås med mina gamla vänner eftersom jag fick nya och så vidare.
Så idag ska det bli en Jennie och Estelle dag ! <3
Det gör ont
Hur kan man sakna en person som man knappt har träffat, men ändå betyder så sjukt mycket för en. En person man bara kan höra av sig till och alltid finns där. Får en på bra humör och man känner sig hel för stunden. En som förstår mig och bara finns där för att lyssna. . .
Detta är så sinnessjukt vad jag saknar denna person!
Sanningen om livet
Jag bruka skriva allt i min blogg, men den senaste tiden har jag inte det eftersom jag har valt att låta allt vara och folk ska inte behöva veta, men när jag satt på tåget hem till Helsingborg så kom jag på det att jag använder min blogg för att skriva av mig och jag skriver denna blogg för min skull och ingen annans skull. Så om ni inte vill veta mer så läs inte vidare.
Allt började då jag kom hem efter min praktik. Jag är ganska så tyst om vissa saker, men när jag var på min praktik så hände något som skrämde mig och jag börja tänka på allt gammalt och jag visste inte hur jag skulle få fram detta till någon eftersom jag vet att folk tycker jag är tjatig osv med det. Jag kommer hem och jag ler och skrattar. Har en massa att göra, men mina tankar och mardrömmar finns där ändå. Det slutar med att jag slutar äta och jag slutar i stort sett le i skolan.
När det hade gått för långt så bestämde jag mig för att prata med en vän som jag trodde skulle finnas där, men det visade sig att min vän inte ville lyssna så jag höll käften och nu kände jag att nu orkar jag inte mer så jag höll allt inom mig och allt började sakta rasa.
Skolan började och första dagen gick bra och andra, sen så började allt hända som inte borde. Jag försökte prata och ta reda på vad det var, men jag fick aldrig något direkt svar och det slutade med att min så kallade vän bad mig dra åt helvete med mina problem. Vänta det är inte hela sanningen. Jag är nog inte så oskyldig.
När det blir för mycket för mig så säger jag ifrån, men allt blev så fel för det skulle inte bli på det viset. Jag tröttnade på att känna som jag gjorde och alla "tjabb" vi hade i projekt arbetet så jag skrev i min loggbok att vi hade haft värsta diskussionen och det slutade med att lärarna drog upp detta på vårt möte, som dom inte skulle. Så efter så sa min så kallade vän att det var väl onödigt att skriva det. Ja det kanske var det, men jag var less på allt och utan att tänka mig för så säger jag att hon ska be sin pojkvän att sluta lägga sig och kasta all skit på mig. Jag sa mer jävla pojkvän.
Vi kom ut på skolgården och det är då min vän skriker till mig att jag ska ta mina problem och dra och åt helvete och aldrig mer snacka med henne.
En stor sten lossnade inom mig och jag kände mig lättare än någonsin för det tillfället. Då jag kommer hem så säger jag till "Kalle" att jag inte dök upp på deras fiskprovning pga att det hade hänt saker och sa förlåt. Mer har jag inte sagt förutom till "Kalle2" och "Kalle3" att jag och min så kallade vän inte längre är vänner. Sen har jag inte nämnt något mer om det till våra gemensamma vänner för att inte blanda in dom eller något.
Sen under tidens gång har jag fått veta att dom har fått veta mer än så och det kan förklara orsaken till varför folk är som dom är mot mig.
Jag anser att det som har hänt är något mellan mig och henne och ingen annan.
Det kväver mig att de som man tror är sina vänner sen visas inte vara det. Folk intalar mig saker och jag gör inget annat mer än att tro på det. För det tar kål på en att inte tro på sina "vänner"
Jag har en "vän" eller vad man ska säga och ärligt talat så vet jag inte vad som håller på att ske mer än att min vän sakta är på väg bort ifrån mig. Jag saknar denna vän så otroligt mycket och jag vill bara tala om det för personen eftersom det kväver mig mer och mer. Jag försöker att inte lägga energi på det, men jag gör det eftersom att det gör så ont i mig att ännu en vän som man trodde fanns där inte längre finns och beter så otroligt underligt mot en.
Mitt liv kväver mig mer och mer, men snart tar jag en paus ifrån det.
Mitt liv är så långt ifrån perfekt och jag är långt ifrån felfri, men jag står för det jag gör.
Att stå ensam
Jag funderar ofta på det hur någon kan svika någon. Om jag skulle svika någon så vet jag om att jag skulle få tillbaka det på något sätt. Det är i slut ändan man ser konsekvenserna. Man blir sviken, men det är den som sviker som får smällen i slutet.
När man har blivit sviken så mår man inte alls bra. Oftas vill man bara gömma sig under täcket och bara ligga där tills det är över, men om man är så pass stark så ska man sträcka på sig och visa att det vännen gör är fel och gå sin egna väg och visa att man är starkare än sin vän. Man är så mycket starkare om man är själv än att ha hundra kompisar. Vad ska dom göra? För i slutet så bryr dom sig inte om en när man står där ensam kvar och ser vad som har skett.
Före mig själv
Idag har det varit en sådan dag jag har insett vissa saker. Det finns vissa som glömmer bort vem dom egentligen och låter andra bestämma över en. När man glömmer så förlårar man mycket på det i slutet. Kanske inte just då, men sen när allt börja bilda en ojäm form då man tappar fokus på sitt liv. Allt är inte som det verkar ibland.
Jag far illa av att se det jag ser, men för första gången i mitt liv så känner jag att jag inte tänker lägga energi på det.
Saknar oss <3
Berg
Alla berg ser ju olika ut. Vissa är branta och och höga andra höga men inte alls lika branta. Livet består av att klättra. Klättra sig uppåt och bestiga berg. När man har bestigit ett så kommer det nytt. Dom tar liksom aldrig slut och det handlar om att ta ann denna utmaning för att komma framåt i livet. Alla orkar sig upp på sina berg med vilja och hjälp. Så länge man har viljan så går det.