It is a talk
Hallå, man är i Ryd och detta ställe suger.
Jag sitta här och glo fram tills på fredag då jag drar till Anna i Skåne :D <3
Att sitta och vänta på något som inte kommer ske är inte himla nördvändigt.
Fast ibland väntar man utan att man inte vet om.
Jag ser dig och det vänder i magen på mig och tårana är på väg.
Fast jag har intalat mig själv att inget ska kunna såra mig mera.
Nu får det vara nog med det.
Fast jag har funderat på att mitt liv går säkert ut på att det alltid ska
hända något. Inte ens vecka hinner gå innan det är något nytt eller
att något gammalt kommer upp.
Jag lever för den jag är.
Utan min familj och mina vänner hade jag inte varit den jag är.
Sen hade jag inte varit den jag är idag utan allt som har hänt.
Man lär sig leva med det som händer och man utbiladar sig
efter det. Man lär sig bli den personen som fixar det.
Man minns dagar man aldrig vill glömma. De får en att klara av dagen.
För snart kommer det en ny dag som man kommer minnas som man
inte vill glömma. Då är det den dagen som ser till så att man klara
av de andra dagarna.
Att hitta tryggheten där man är, är svårt.
Det är som att leta efter en nål i myrstack..
Man letar förtvilat efter denna nål, men det ända man hittar är barr som gör en illa.
De som har styrkan och de tålamodet hittar tillsut denna lilla nål i den stora myrstacken.
Man ska inte ge sig fören man hittar denna nål.
Spelar ingen roll hur många gånger dessa barr skadar en.
Barren som skadar en får en till nålen som är det mest värdefulla man kan ha.
