Ärr..
Det kommer märkas av ett tag fram över.
Vad som än händer så kommer det alltid
att märkas av ett tag.
Saker händer och man kan inte ändra på
det som en gång har hänt. Hänt har hänt.
Det är i historia. Vi är i nuet, inte då och inte
sen.
Det sätter spår hos en. Spår som inte
kommer att försvinna. Man lär sig leva med
det som händer. Man lär sig kämpa sig framåt,
man lär sig leva i nuet och tar dagarna som
dom kommer. Varför ska man man ta saker
och ting i förhand innan det ens har hänt?
Alla är vi starka på våra sätt. Alla tar saker och
ting olika hårt. Det är upp till var och en hur hårt
man tar det. Man kan aldrig jämföra någon annans
smärta med sin egen. För vi alla tar vi allt olika.
Man är sin egen individ. Jag är inte du. Jag är jag.
Det sätter spår, så som ett ärr på knät. Ärret från du
var fem år gammal och ramlade där på vägen när
du skulle springa ikapp din vän. Du fick ett sår, det
läkte och blev ett ärr. Ett ärr som kommer förlja med
dig resten av livet. Du lär dig leva med detta ärr.
Så som du lär dig leva med detta ärr på knät, så ska
du lära dig leva med resten av det som sker.
Man kan inte ändra på det som har varit.
Jag är jag, styrkan kommer innifrån.
Alla har vi rätt att ha våra dagar då allt är skit
och man inte orkar mer. Glöm då inte bort att
imorgon är en ny dag med nya äventyr.
Jag ÄLSKAR mig själv för att jag just är den jag är.
Jag älskar mina vänner för att de är precis just som de är och inga andra.
Vad som än händer så kommer det alltid
att märkas av ett tag.
Saker händer och man kan inte ändra på
det som en gång har hänt. Hänt har hänt.
Det är i historia. Vi är i nuet, inte då och inte
sen.
Det sätter spår hos en. Spår som inte
kommer att försvinna. Man lär sig leva med
det som händer. Man lär sig kämpa sig framåt,
man lär sig leva i nuet och tar dagarna som
dom kommer. Varför ska man man ta saker
och ting i förhand innan det ens har hänt?
Alla är vi starka på våra sätt. Alla tar saker och
ting olika hårt. Det är upp till var och en hur hårt
man tar det. Man kan aldrig jämföra någon annans
smärta med sin egen. För vi alla tar vi allt olika.
Man är sin egen individ. Jag är inte du. Jag är jag.
Det sätter spår, så som ett ärr på knät. Ärret från du
var fem år gammal och ramlade där på vägen när
du skulle springa ikapp din vän. Du fick ett sår, det
läkte och blev ett ärr. Ett ärr som kommer förlja med
dig resten av livet. Du lär dig leva med detta ärr.
Så som du lär dig leva med detta ärr på knät, så ska
du lära dig leva med resten av det som sker.
Man kan inte ändra på det som har varit.
Jag är jag, styrkan kommer innifrån.
Alla har vi rätt att ha våra dagar då allt är skit
och man inte orkar mer. Glöm då inte bort att
imorgon är en ny dag med nya äventyr.
Jag ÄLSKAR mig själv för att jag just är den jag är.
Jag älskar mina vänner för att de är precis just som de är och inga andra.
Kommentarer
Postat av: Emelie
Så jävla bra skrivet gumman! :)
Trackback