En lugn stund, vad är det?
Det är tomt i mig...
Känslan när man bara vill gråta, men kan inte för att du måste visa dig strak. När man sen kommer hem och sätter sig på köksgolvet, ringer sin vän och hen inte har tid att prata. Man bryter ut i gråt och man känner sig som ensamast i världen för ingen vill ta i det.
Jag är ensam för ingen vill röra vid det...
För dom är upptagna med sitt och tänker att jag klarar mig för jag är stark, jo jag klarar mig, men med deras hjälp hade det varit en aning lättare.
Dom sviker och jag tappar respekten
Var någonstans finns mänskligheten?
Va vän med mig är inte lätt och jag ber dig inte heller stanna, men en sak du måste veta innan du väljer att stanna är det händer alltid något jobbigt i mitt liv. Är det inte det ena så är det andra.
En lugn stund finns inte.